upp som en sol
och ner som en äcklig jävla pannkaka!
så gråtmild så det finns fan inte ord för det
men vem bryr sig.
Skulle behöva lite luft, möt mig någonstans.
Jag tänker ta ännu mer avstånd
just nu vill jag bara gräva ner mig.
Men det kan jag inte, jag går vidare
snart kommer jag igen
ingen tid att stanna upp
ingen tid att andas
och för fan, ingentid att känna efter
hålla sig sysselsatt, och hålla mig levande
Tack så mycket.